﻿<aq>Imellertid — vi lemna äfven dessa re-
sultat åsido. Vi antaga ännu en gång, att
den norska lagtolkningen är den rätta —
att således det finnes en rättslig skilnad
emellan formella och reella begge-lands-
ärenden, att endast de förra sortera under
sammansatta statsråd och att konsulats-
frågan icke hör till dem. Hvad blir nu
häraf följden? Är det nu bevisadt, att
Norge kan afgöra konsulatsfrågan helt och
hållet hemma hos sig? Nej, ty ännu står
det alternativet qvar, att tvistefrågan är ett
<i>reelt</i> begge-lands-ärende och som sådant bör
förekomma, om icke inför norska och
svenska statsråd på en gång, så inom nor-
ska statsrådet för sig <i>och sedan inom
svenska statsrådet för sig</i>.</aq>